teaterkritik - kulturproduktion

Europol, Eurotrash, EuroDisney, Eurosport, Eurodisco – av Jörgen Dahlqvist, regi Linda Ritzén, Teatr Weimar

Det är ett märkligt dekadent ménage à trois som vi möter i Jörgen Dahlqvists nya pjäs. Simon J Berger spelar den förmögne kapitalisten, vars pengar alla vill åt. Daniel Nyström gör hans shoppingknarkande toyboy, alltmedan Pernilla Göst står vid sin köksö, lagar moderiktig mat och framhåller att vi alla ändå ska dö – nu eller så småningom. Historien har nått sitt slut, förklarar hon, vi har allt vi behöver. Det enda hon anser att vi ska tänka på är att dämpa vår hunger. Äta. Källaren är full av kött.

I fem scener utvecklas denna farsartade, timslånga undergångsskildring. Linda Ritzén rytmiserar med järnladyhand, så man knappt hinner fatta att det hämningslösa spelet av begär efter kroppar, pengar, skor, kött, språk och makt i själva verket är en iscensättning av det kapitalistiska systemets krafter.

Jag tror på mina pengar, säger den sammetskostymerade, barbröstade kapitalisten, även kallad von Anka. Han badar i dem, de gör honom ren, påstår han. Men när pojkvännen vill ha ut lite cash till bröstoperation, tandförstoring, eller bara en charterresa till Grekland, då blir det stopp. Nej, de är bundna, i statsobligationer. För övrigt finns Grekland inte längre, för den som endast mäter nationell identitet i kreditvärdighet. I den bedömningen är von Anka ju inte helt olik duon Merkel-Sarkozy.

Daniel Nyström personifierar med en fantastiskt vibrerande odräglig oro det omättliga hålet av konsumtionsbegär hos en figur kallad Knatte. Jag tror på konsumentmakt, hävdar han narcissistiskt. Hela hans livsprojekt går ut på att sälja sig och sin kropp till den som ger honom pengar han sedan direkt kan omsätta i skor, väskor och resor. Han är förvriden av leda inför att sitta fast här i skithålan Rotenburg an der Fulda, där technomusiken och eurodiscot dånar på tomgång ur MacBooken. I New York vore ju allt så annorlunda. Det vill han i alla fall gärna tro.

Protagonisterna sliter i varandra, och medan de utstöter alltmer teoretiska haranger om relationer mellan kapital och konsumtion, språk och makt, kropp och varande känns det att Inkonst i Malmö ligger nästgårds med Berlin, där Volksbühne med sådan självklarhet i åratal har tecknat individen som en bricka i den fria marknadens tvångsmässiga självutplåning.

Det är många ord och utfall i denna föreställning som rusar förbi, ibland avsiktligt ohörbara under dån av musik. Kanske är denna förvirring en ärlig bild av eurokapitalismens inre sönderfall?

Europol, Eurotrash, EuroDisney, Eurosport, Eurodisco

Text: Jörgen Dahlqvist

Regi: Linda Ritzén. Scenografi, kostym: Jenny Ljungberg. Medv: Daniel Nyström, Pernilla Göst och Simon J Berger

Publicerad SvD 3/4 2012

Läs mer om Jörgen Dahlqvist och Teatr Weimar här:

Läs mer om Simon J Berger här:

Simon J Berger – garantistämplad skådespelare >>>

Läs mer om Daniel Nyström här:

  • Daniel Nyström och Spinning Jenny – När man blir stor blir man f****a >>>
  • Ibsens Lille Eyolf – av Jens Peter Karlsson >>>