Peter Brook i tystnadens tidlösa rum
I dagarna fyller den legendariske teaterregissören Peter Brook 93 år. Han ser lite mindre ut än förr och fick en hjälpande arm av sin mångåriga kollega tillika samarbetspartner Marie-Hélène Estienne när de i går kväll bänkade sig framför mig på Théâtre des Bouffes du Nord. Brook och Estienne viskade lite till varandra under föreställningen. Diskreta kommentarer om skådespelarnas timing och förflyttningar. Det vi såg var nämligen deras allra senaste uppsättning, The Prisoner, som nu sjösatts inför en långvarig internationell turné.
Teatern var fullsatt, som vanligt. Varje nytt verk som bär Peter Brooks signatur möts med stort intresse i teatervärlden.
The Prisoner är en filosofisk miniatyr, en saga, skriven av Marie-Hélène Estienne och Brook utifrån ett gammalt minne han haft från Afghanistan. En man som har begått ett allvarligt brott får i straff att sitta 20 år i öknen framför ett fängelse. Genom meditation, överlevnadskonst och självrannsakelser begrundar mannen det fängelse och det våld han brottas med inom sig själv. Vad är ett rättvist straff? Vem avgör det – och i förhållande till vilka normer?
Fyra män och en kvinna gestaltar sagan, med karakteristiskt sparsam rekvisita: några avskalade trädgrenar, en träbänk, torrt ökengräs, några stenar. Philippe Vialattes ljus skapar dag, natt, skogsgrönska och rödglödgande passion.
Det är inga stora åthävor i detta stycke, men ändå rymmer det livets stora frågor, våld, humor, kärlek.
Är detta då en ”gammal” mans verk? Nej, verkligen inte. Peter Brook har alltsedan tidigt 90-tal strävat mot dessa intima, lågmälda scenmeditationer över människans villkor i världen. Tillsammans med Marie-Hélène Estienne har han de senaste fem åren skapat The Valley of Astonishment, Battlefield (som nyligen gästspelade på Teater Sagohuset i Lund) och nu The Prisoner. Dessa stycken kan sägas utgöra en cykel av existentiella dramautforskningar.
Det blir alltmer synligt (i synnerhet när man ser en ny produktion så här i början) att uppsättningarna har sin grund i konkreta övningar och gestaltningsprocesser på scengolvet. Denna gång kommer skådespelarna från Indien, Sri Lanka, Rwanda, Latinamerika och Storbritannien, och deras samspel utvecklas lyhört utifrån en delad tystnad.
The Prisoner handlar om att våga lyssna till tystnaden i oss och omkring oss, att bli ett med dess oerhörda livskraft. I tystnadens tidlösa rum är 93 år kanske heller ingen ålder att larma och göra sig till om? Happy Birthday Mr Brook.
Paris 15 mars 2018
Theresa Benér
The Prisoner
Text, regi: Peter Brook och Marie-Hélène Estienne
Ljus: Philippe Vialatte
Medv: Hiran Abeysekera, Ery Nzaramba, Kalieaswari Srinivasan, Omar Silva, Donald Sumper
Théâtre des Bouffes du Nord, Paris, t o m 24/3 2018
därefter internationell turné
Foton:
- The Prisoner, Théâtre des Bouffes du Nord, Simon Annand
- Peter Brook och Marie-Hélène Estienne, Theresa Benér
- The Prisoner, Théâtre des Bouffes du Nord, Simon Annand
Läs mer om Peter Brook:
- The Valley of Astonishment – av Peter Brook och Marie-Hélène Estienne >>>
- Peter Brook - en resenär genom teaterkonsten >>>
- Peter Brooks teaterkonst >>>
- Une Flûte enchantée – Peter Brook, efter Mozart, Bouffes du Nord, Paris 2010 >>>
- Paristeater: Lars Noréns Pur och Shakespeares Sonetter i regi av Peter Brook >>>
- Peter Brook får det internationella Ibsenpriset 2008 >>>
- Paris - en internationell knutpunkt för nydanande teater och scenkonst >>>
- Världsteater i Paris - Ariane Mnouchkines Tambours sur la digue, Peter Brooks Le costume >>>
