teaterkritik - kulturproduktion

Episod – av Lars Norén, regi Sofia Jupither

2018-04/noren-episod1.jpg

Erlend Birkelands scenbild till Lars Noréns nya pjäs Episod är ett hus sett i genomskärning. Högt snedtak och nordiskt ljusa plywoodväggar ramar in tomhet. På ett likartat sätt utgör Noréns stramt precisa text en genomskärning av människors tomhet.

Tematiken i Episod är bekant för alla som någon gång besökt Norénland. I centrum finns tre frånvarande personer: ett dött barn, ett ännu icke fött barn samt ett barn vars behov och utveckling föräldrarna har olika uppfattningar om. Missförstånd, gliringar, sårade känslor och oförlösta drömmar präglar dialogerna mellan sex vuxna som skulle kunna vara förebilder för dessa frånvarande barn.

Regissören Sofia Jupither håller alla sex skådespelare på scen under den dryga timme som denna förtätade miniatyr varar. Elisabeth Wernesjö och Jörgen Thorsson porträtterar ett yngre par som väntar barn. I likhet med ett lite äldre par, spelat av Cecilia Lindqvist och Mitja Sirén, funderar de på att köpa hus utanför stan. Detta hus visas av ägarna, gestaltade av Åsa Persson och Jonas Sjöqvist.

Norén har i flera pjäser skapat denna typ av pardubbleringar, där människor i olika stadier av relativt ordinära liv speglas mot varandra. Ett hus, ett hem kan representera visioner om en trygg delad framtid, med kärnfamilj, pendling till stan och trevliga grannar. För andra kan det ge aningar om en nystart när parrelationens energi hamnat i obalans och ena parten drar mer än den andra.

Åter andra kan behöva lämna ett hem och en relation som blivit en djup grav av sorg – där märket av en boll på väggen i vardagsrummet får sitta kvar, eftersom en ommålning vore att än en gång utplåna den lekande kropp som en gång kastade bollen.

De sex skådespelarna tar sig konstlöst runt i parens pendlingar mellan enkel närhet och absolut främlingskap för varandra, mellan komiskt käftande och sårbara försvarsattityder. Jörgen Thorssons hipsterkille försöker alltmer desperat hänga med i den gravida sambons hormonella svängningar, medan Cecilia Lindqvists effektiva yrkeskvinna tyngs ner av makens hållningslösa oföretagsamhet.

Djupast intryck gör Åsa Perssons tolkning av kvinnan i det par som ska sälja huset. Hennes kropp och blick är som ett monument av sorg och depression. Hon är outgrundlig för mannen, som Jonas Sjöqvist färgar med tilltagande smärta och aggression. Han är för övrigt obetalbar i sina tafatta presentationer av deras hem. Här visar Norén varför man alltid ska ha mäklare vid husförsäljning – och, varför inte, i pågående äktenskap?

Episod

Text: Lars Norén

Regi: Sofia Jupither

Scenografi, kostym: Erlend Birkeland

Medv: Åsa Persson, Elisabeth Wernesjö, Cecilia Lindqvist, Jörgen Thorsson, Mitja Sirén och Jonas Sjöqvist

Jupither Josephsson TC, Malmö stadsteater

Foto, Episod, Malmö stadsteater, Urban Jörén

Publicerad SvD 15/4 2018

Läs mer om Lars Norén:

  • Bobby Fischer bor i Pasadena – av Lars Norén, Skillinge Teater >>>
  • Stillheten - av Lars Norén, regi Christian Tomner, Helsingborgs stadsteater >>>
  • Stillheten (Calme) i regi av Jean-Louis Martinelli, Amandiers-Nanterre >>>
  • Paristeater: Lars Noréns Pur och Shakespeares Sonetter i regi av Peter Brook >>>
  • Lars Norén - Guerre (Krig), uruppsättning av Norén på Théâtre des Amandiers >>>
  • Paristeater våren 2007 - Declan Donnellan, Thomas Ostermeier, Lars Norén, Bernard-Marie Koltès... >>>